08 apr Alice och mamma Emma
Alice och mamma Emma
Nu var det dags igen och den här gången så visste vi var vi skulle parkera och hur Ronald McDonald huset fungerade. Precis som förra gången vi var här för två år sen så kändes det som att kliva in ett hem. Alla skor står innanför dörren, alla mysiga små vardagsrum och köket som vi kan laga mat i gör att Ronald McDonald känns hemtrevligt och inbjudande. Perfekt när Alice var lite spänd och stressad över sin kommande leverbiopsi.
Alice fick diagnosen Auto Immun hepatit över påskhelgen 2022. Den värsta dagen var då hon hade leversvikt och vi var beredda på att åka akut från Kalmar Länssjukhus. Men medicineringen hjälpte och vi blev kvar i Kalmar ett tag till. En tid därefter var det däremot dags för oss att åka upp till Huddinge och det var då vi fick bo på Ronald McDonaldhus för första gången. Vårt rum ”Örnen” var fint inrett och vi trivdes bra där. Alice var 10 år då och valde att ta en tur runt i huset. Lyckan när hon såg att det fanns ett piano och att hon kunde för en stund lägga nervositeten åt sidan. Vårt besök i år innefattade ungefär samma procedur som gången innan. Blodprover, ultraljud och läkarbesök innan det var dags för operationssalen. Allt sker inte på samma dag, så precis som för två år sen så sov vi ett par nätter i huset. Det roliga var att vi även den här gången vi bo i ”Örnen”. Detta bidrog till att vi kände oss ännu mer hemmastadda.
Vi uppskattar verkligen att vi kan bo på Ronald McDonaldhus när vi måste åka 5 timmar med bil enkel resa från Öland till Huddinge. Skulle vi inte ha den möjligheten så hade vi behövt bo på hotell eller hos släktingar en bit bort. Att bara kunna promenera genom det lilla skogspartiet som ligger mellan huset och sjukhusbyggnaden är så mycket värt när man behöver besöka sjukhuset ett par dagar på raken.